Våra planer på en lugn familjesemester, de ändrades drastiskt.. Så skulle vi väl kunna se det. Vi hade tänkt oss att bila genom världen, ingen bestämd destination, ett land eller tio, bara jag och min man. Det enda som var bestämt, det var antalet dagar vi skulle vara ute, resten var öppet för idéer och impulsiva val.
Romantik, lugnt och skönt. Ja, ni vet ju hur det fungerar.
Sen går det ju som det går här i Stockholm. Vi var ute en lördag, drack några drinkar med ett gäng goda vänner, pratade minnen, resor, framtid och så vidare. Plötsligt berättar min kära man om resan vi planerat, bara han och jag, och det var ungefär där det gick utför. Med lite alkohol i blodet var idéerna många. Alla ville berätta om länder och resmål vi absolut inte fick missa, och plötsligt skulle alla följa med också, så att vi faktiskt inte missade just det som de en gång hade sett. Ungefär så var det.
Så ja.. Nu är vi alltså åtta stycken som skall iväg. Vi skall fortfarande köra igenom världen. Hela planen är väl ungefär den samma som den var från början, fast med en hel massa människor och minus romantiken. Plötsligt är bilen för liten, och på något vis måste vi få tag i en minibuss. Troligtvis blir det väl till att hyra en, det är väl det bästa alternativet.
Och ja, jag ser fram emot resan, det gör jag ju. Å andra sidan såg jag också fram emot den resa som redan var planerad och bestämd innan alkoholen tog plats i det hela. Vi får väl se vad som händer. Man kan ju i alla fall inte klaga på att det inte händer någoting.